idag är det 17 Februari
den dagen du skulle ha fyllt 47 år
jag, eller rättare sagt dina barn har vart utan dig i 4 månader
än idag kan jag inte fatta att du är borta
de har fortfarande inte satt sig i huvudet
och de lär inte göra de under en lång tid kan jag tänka mig
eller vet redan nu att de kommer ta tid
vem vet om de kommer ta år och fatta det
även om det tar år kommer det alltid sitta i bakhuvudet
något man alltid har i tankarna då och då

vet inte hur många gånger jag har nämnt de men det är svårt
har funderat då och då hur det kommer se ut i framtiden
så pass mycket du kommer missa
min student, mitt körkort detta du hade vart så stolt över
eller om man inte kanske skaffar familj i framtiden
vad mycket det är du inte kommer få vara med om och ha del i
men innerst inne vet jag att du kommer se detta och vara med
jag vet de. kommer känna det när dagen kommer

känns så konstigt. här om dagen när jag skulle ringa hem kändes de skumt
slog hemnumret och tänkte prata med dig. precis som jag gjorde i somras
när jag var i Norge
minns att du var så glad över att jag ringde varje dag och kollade hur det var
men innan man tryckte på grön lur så fattade man att man inte kommer få höra dig
man kommer bara få höra Jorge eller Alex. men inte du
typiskt en vanesak man har
man är ute eller är borta ett tag så vill man bara ringa och kolla läget
precis som förut. de kommer då och då att man vill göra det eller är på väg och göra de
men innan man ringer så tänker man nästan "juste de går ju inte"

hade kunnat göra precis vad som helst för o höra din röst
bara få höra att allt är bra med dig
något jag saknar så mycket
din röst, din närhet eller rättare sagt allt med dig
du är saknad. och inte bara av mig

du är älskad
av mig, av dina barn, av alla som var i din närhet och kände dig
detta låter kanske fel men grattis på födelsedagen?
jag venne låter skumt och säga grattis men du skulle fyllt år idag

jag saknar dig och jag behöver dig
jag älskar dig mamma
din son Jimmy