typiskt såna här grejer jag finner mig till när jag bara glor runt på nätet
dock måste jag få säga att de verka riktigt intressant faktiskt
ett par innersulor som de flesta proffsen kör med "footprint insole technology"
dels är de bara positiva saker från proffsen och även andra kunder som kör
kollat runt som fan och inte en enda själ har sagt något negativt

positiva saker som:
- får dig att skatea bättre
- känna mer brädkänsla
- skydda dina fötter till max
- går inte sönder som vanliga sulor gör
- håller i stort sätt en livstid
- dina fötter mår bra av dom helt enkelt

funderar stort på att beställa hem ett par sulor från USA
har dock väldigt känsliga fötter och har ofta ont i dem efter gamla skador
vet själv hur sulorna blir efter ett tag, platta, sletna och ja skyddar inget alls
hur bra är de på en skala egentligen? inge bra alls för mina fötter iaf
får se om de verkligen är sant, kul att ta reda på sånt på egen hand
men som sagt man vet aldrig förens man har prövat liksom
de roliga dock är att de verka så high tech med hela grejen
liksom du får en "spruta" som du fyller med vatten och fyller sulan med vattnet?
hur galet låter inte de egentligen?
well kolla själv så får ni se vad ripparn Kelly Hart säger
bara måste beställa hem ett par känner jag

de är väl en standard att de förekommer att alla har tankar dagligen?
dels de bra tankar och de andra dom dåliga tankarna
då kan de vara precis vad som helst som allt från de förflutna och framtid
nu undrar ni säkert vad fan snackar jag om för skit egentligen?
"ska han bli helt emo nu eller vad?" well de avgör ni
lite de jag har min blogg till, skriva av mig om allt jag känner och mina tankar

som de flesta vet om mig eller ja rättare sagt de människor som känner mig
vad jag vet så har dem dessa uppfattningar om mig som: alltid glad, snäll, trevlig osv
ja stort sätt positiva saker för de mesta skulle jag tro, iaf vad jag själv känner.
har man dessa uppfattningar så uppfattas man som att man är en person som mår bra
right? en person som inte har några bekymmer, problem eller whatever
som de flesta vet så vet de vilken förlust jag har och vad jag har gått igenom
visst ingenting man mår bra över eller kommer glömma men man gör sitt bästa.
man gör så gott man kan för att inte gå runt med sin "sadface" bland alla människor
de funkar inte så, jag hade dock aldrig klarat av de att människor tror att jag är ledsen
men vem gör de egentligen?

de finns ett slags "uttryck" som många tydligen går efter och de är "fejk leendet"
eller vad man nu kallar de, jag tror ni hajar vad jag menar med de
man går runt med sin slags "pokerface" eller "glada uttryck" som visar att man är glad
men innerst inne är de helt andra känslor. ni förstår hoppas jag
de förekommer bland många skulle jag tro, dels kör jag med de ofta om jag ska vara ärlig
går igenom dagen med att låtsas att vara glad/mår bra men när man egentligen inte gör
jag kan avslöja en liten grej att jag gör de ja i stort sätt 70-80% om dagen
ingenting jag skämtar om, de är ren sanning faktiskt, en liten hemlighet
men de kan variera beroende hur dagen blir och vad som händer under dagen
då kan de vända på siffrorna och få en och verkligen vara glad for real
men alla har väl sina stunder right?

ibland kan jag hata att vara bland människor faktiskt. dels för att jag blir trött på att fejka
fejka att jag är glad och mår bra men de känns inte rätt tycker jag
speciellt inte för dem jag tycker om. dvs de som står nära mig
de är väl nästan meningen att man inte ska behöva göra de när man är bland sina närmaste
men de är inte lätt, inte för mig iaf. men bara för de är de inget negativt med dem
de hjälper mig något så enormt och bara vara nära med mig och umgås med mig
men det är inte tillräckligt alltid

över till mina tankar
efter den jobbiga tiden så har mina tankar börja flöda som bara den
de kan hända att de kommer en miljon tankar om precis vad som helst
liksom dag ut dag in. man vet inte riktigt alltid vad man ska ta sig till
nu ska ni få veta något som ni inte trodde om mig. hoppas ni inte tycker mindre om mig
de är ingenting jag kan hjälpa men jag har väldigt ofta självmordstankar
då kan de vara allt från när man gör de, vilka hade blivit ledsna och brytt sig,
vilka hade tagit de hårt och vilka inte, hur hade begravningen sett ut,
hur hade vissa vart efteråt osv. allt möjligt är de
men tyck vad ni vill "fan va emo du är jimmy, attentionbög osv" jag bryr mig inte
men det är sant faktiskt. jag har dessa tankar om självmord väldigt ofta
och nej bara för jag har de så skadar jag inte mig själv, aldrig gjort och tänker inte göra
just sayin...

dessa tankar kom strax efter mamma gick bort 4 oktober 2010
än idag så har jag dessa tankar om just självmord
men inte är de så att jag tänker på de varje dag? verkligen inte
de förekommer oftast i min ensamhet dvs om jag är ensam i mitt rum och sitter vid datan?
ja stort sätt så fort jag är ensam så kommer dessa tankar fram
varför har jag dessa tankar? well känns som jag vet de men ändå inte

jag har själv lite egna "teorier" om varför jag tänker och har dessa tankar
first of all så är jag väldigt känslig som person men de vet de flesta kanske
som väldigt känslig person tar man saker och ting hårdare än de som inte är lika känsliga
med tanke på de och den förlusten för mig så ja ni kan nästan föreställa er lite i de
den dagen eller ja den händelsen har väl i mesta dels påverkat detta.
jag känner väldigt mycket saknad och väldigt mycket ensamhet
ensamheten vet jag faktiskt inte varför. jag har mina syskon, familj, vänner osv
ja stort sätt alla de som står nära mig. och de som man umgås/pratar med dagligen
är i stort sätt omgiven med dessa nästan varje dag
utifrån de känner jag ändå denna stora ensamhet
inget negativt om er som står mig nära, ni anar inte hur mycket ni stödjer mig och hjälper mig
men den stora ensamheten som har påverkat mig är nog också efter mamma gick bort
vilken person är den första du älskar och har närheten till? jo mamma

de är dessa grejer jag känner stort sätt nästan dag ut och dag in
sorg, saknad och ensamhet med flera som jag inte orkar ta upp

nu undrar ni säkert om jag kommer ta självmord? well de kan jag inte svara på egentligen
"fan va emo du är Jimmy" men ingen vet sånt ju? men kan starkt säga nej
dels är jag för feg. hade aldrig klarat av och göra något sånt
innerst inne så mår jag verkligen så dåligt som jag kan må, allvarligt talat
jag har mina skäl till varför men ingenting jag vill egentligen
själv ser jag detta som ett stort problem för mig själv och även för andra
men som jag tidigare nämnde, vet inte vad jag ska ta mig till
jag tar ingen hjälp av någon psykolog eller något liknande, tar inga tabletter eller medicin
jag gör ingenting åt de för att kunna göra de bättre
de enda jag gör dock är att jag röker (vanliga cigaretter) ofta
som jag själv känner känns de bättre för stunden när man röker
men så känner väl de flesta som röker. det är de enda jag gör för att motverka

om jag känner mig själv bäst så vet jag inte om jag vill eller vågar
jag är sån som vill kunna göra de på egen hand och inte vill blanda in andra
psykolog, vet inte riktigt hur de är att prata med dem men vet inte om man vill
har dock bara pratat med en kurator när jag gick i skolan
de funkade väl men psykolog låter mer som att man är insane
tabletter/medicin. de säger nästan sig själv egentligen
av de flesta tabletter och mediciner får man biverkningar av
liksom ta något som några labråttor har blandat ihop till en tablett?
nja låter inte så säkert, sånt förstör kroppen sakta inombords
vänta bara efter några år hur man mår och ser ut efter att ha tagit sånt
och nej inte ens sömntabletter tar jag för mina sömnproblem. ingenting faktiskt
men frågan är borde jag ta hjälp av något slag?

så trött på att må så här, vill inte ha dessa dåliga tankar mer
vill inte att jag ska göra något dumt eller liksom förlora förståndet och bara fucka ur
vet inte vad jag ska göra åt de. nog bara jag som kan "lindra" denna problem jag har